Review: Osynliga händer
Osynliga händer by Ville Tietäväinen
My rating: 4 of 5 stars
An extremely strong reading experience about a young Moroccan who is forced away from his little family to try to earn money in Europe. The Finn Tietäväinen takes his time to let us get to know the main character and his reality so that the reader really cares about what will happen to him, and he has also spent a lot of time doing research on the Moroccans’ situation, both domestically and in Spain, where many of them get stuck, more or less as slaves in various shady industries.
The story is at times difficult to read since you from the start suspect that things will not go well for the very humane protagonist, who is just trying to do the right thing and act honestly in a corrupt world. The style of the book is also exquisitely evocative with a mix of watercolor and oil-based pastels.
I didn’t give this book five stars partly because I felt the story was a bit too chatty at times, but perhaps most of all because I did not think the end was really satisfying. It was poetic and beautiful, but it didn’t fit with the rest of the otherwise realistic story.
Regardless of these minor caveats, it is a graphic novel that I really recommend.
Swedish:
En oerhört stark läsupplevelse om en ung marockan som tvingas iväg från sin lilla familj för att försöka tjäna pengar i Europa. Finländaren Tietäväinen tar sig tid att bygga upp huvudpersonen och hans verklighet så att man som läsare verkligen bryr sig om hur det ska gå för honom, och har dessutom ägnat en hel del tid åt att göra research kring just marockanernas situation, såväl i hemlandet som i Spanien där många av dem fastnar som mer eller mindre slavar i olika ljusskygga industrier.
Berättelsen är bitvis jobbig att läsa eftersom man hela tiden anar att det inte kommer att gå bra för den mycket mänskliga och medmänskliga huvudpersonen, som bara försöker göra rätt för sig och agera hederligt i en korrupt värld. Stilen i boken är också utsökt stämningsfull med en blandning av akvarell och oljebaserade pasteller.
Att jag inte sätter fem stjärnor på den här boken beror dels på att jag upplevde berättelsen som bitvis väl pratig, men kanske framför allt på att jag inte tyckte slutet var tillfredsställande. Det var poetiskt och vackert, men det stämde inte riktigt med resten av den i övrigt realistiska berättelsen.
Oavsett dessa mindre brasklappar är det dock en serieroman som jag verkligen rekommenderar.